Efter att ha vaknat återställer hjärnan inte omedelbart full funktion.
Efter att ha vaknat återställer hjärnan inte omedelbart full funktion / Foto: pixabay.com
Många skriver av morgontrötthet på sömnbrist, men orsaken kan vara mycket allvarligare. Även efter en hel natts vila kan en person känna sig helt slut när han eller hon vaknar. Detta tillstånd kallas ”sömntröghet” – och forskning visar att det påverkas direkt av ljudet från väckarklockan, enligt Startle.
Även efter en hel natts sömn upplever många människor känslor av trötthet och slöhet direkt när de vaknar. Detta tillstånd kallas ”sömntröghet” – den period då hjärnan ännu inte helt har övergått till vakenhet. Forskning visar att denna process inte bara påverkas av sömnens längd, utan också av ljudet från väckarklockan som startar morgonen.
Vad sömntröghet är och varför det uppstår
Forskare har länge studerat fenomenet morgon desorientering. Enligt forskning inom somnologi och kognitiv psykologi återställer hjärnan inte omedelbart full funktion efter att ha vaknat: uppmärksamhet, reaktion och beslutsförmåga försämras. Det är därför som de första minuterna efter uppvaknandet kan kännas som en ”dimma i huvudet”, även om man har sovit gott.
Skarpa signaler ökar stressreaktionen
Separata studier visar att vanliga väckarklocksljud – hårda, monotona eller för höga – kan framkalla kroppens stressreaktion.
I stället för en mjuk övergång till vakenhet får en person ett abrupt ”alarm”. Detta påskyndar det fysiska uppvaknandet men hjälper inte hjärnan att slå på, vilket gör att känslan av vakenhet kvarstår.
Vilka väckarklockor fungerar bäst: forskningsbevis
I denna artikel redovisas resultaten av flera vetenskapliga observationer av ljudets effekt på uppvaknandet. En studie om melodiska signaler visade att ljud som är lätta att nynna på bidrar till att minska effekterna av sömntröghet snabbare och förbättrar vakenheten vid uppvaknandet.
Arbete med ljudstimulering av hjärnan indikerar att ljud med medelhög frekvens och måttligt tempo aktiverar fler kognitiva processer relaterade till uppmärksamhet och perception.
Analyser av standardljud i smartphones har visat att en betydande andel av de förinställda ljuden inte är lämpliga för ett bekvämt uppvaknande: många av dem ökar känslan av trötthet snarare än minskar den.
Vi talar alltså inte bara om ett ”behagligt ljud”, utan om specifika egenskaper hos signalen som påverkar hjärnans funktion.
Varför konventionella väckarklockor ofta gör det svårt att vakna
Studier visar att många populära larm är för plötsliga, saknar rytmisk struktur och inte bildar ett förutsägbart ljudmönster.
Som ett resultat får hjärnan inte en ”smidig signal” för att vakna, utan reagerar som en stimulans.
Kan problemet lösas genom att helt enkelt ersätta signalen
Experter betonar att en ändring av väckarklockans ljud är ett av de enklaste sätten att förbättra välbefinnandet på morgonen. Det fungerar dock bättre när det kombineras med andra faktorer som regelbundna sömnmönster, tillräcklig vilotid och exponering för ljus efter uppvaknandet.
Ljudet är dock det element som kan ändras snabbast och utan extra kostnad.
Psykologer förklarade hur man vaknar lättare
Vetenskapliga bevis visar att vakna upp är en komplex fysiologisk process, inte en omedelbar handling. Och ljudet av en väckarklocka kan antingen underlätta denna övergång eller göra den mer abrupt och stressande.
Rätt signal hjälper hjärnan att slå på sig gradvis – och minskar känslan av morgonväckning, även om andra förhållanden förblir desamma.
Sömnproblem – den senaste forskningen
Det är värt att notera, som The Gdian hävdar, att sömn är en verklig superkraft som gör oss smartare, friskare och lyckligare. Men hur mycket sömn behövs och är sömnlöshet verkligen så skadligt? Som tidningen påpekar har vi under det senaste decenniet ständigt fått höra att sömn är en legitim prestationshöjare. Men frågan är om det kan orsaka hälsoproblem i framtiden om man bara sover sex timmar per natt.
Tidigare publicerades en studie som förklarade varför antalet sömntimmar inte är någon garanti för att man ska bli pigg. En klinisk psykolog och seniorforskare vid RAND identifierade den kritiska skillnaden mellan hur mycket sömn du får och hur mycket av den sömnen som är av kvalitet. Experten delar med sig av en alarmerande statistik: ungefär en av tre vuxna lider av ”icke-restorativ sömnkvalitet”.
